Beslutsvånda

Under våren har jag att bestämma vad jag ska bli när jag blir stor. Alternativen har länge stått relativt klara; antingen fortsätta på den inslagna vägen och jobba med viktiga saker i statlig tjänst men tjäna lite mindre pengar, eller välja att sälja mina tjänster i den privata sektorn och möjligen inte ha lika fina uppgifter, fast fina som fan ändå, och mindre fritid. Alla andra har för länge sen bestämt sig för att jag naturligtvis ska ta det fina statliga. Själv har jag väl mest duckat tills jag nu insett att jag snart måste bestämma mig. Jat tror många i min närhet kommer att bli förvånade, men jag tror jag har bestämt mig för att staten får klara sig på egen hand.